Svensk mytologi berättar om gångna tider, då grupper av skottar plundrade deras land tills de slutligen blev slagna vid “janum-kyrkan”.Det blev inte fredliga relationer förrän “Earlen av Orkney” och andra skotska pirater hade blivit slagna. Därefter har skotsk emigration till Sverigehaft mer samband med svenska militära ambitioner än med skotska handelsintressen,
Skotska militärers bidrag till Sverige började under kung Erik XIV kring år 1563, och skotska sjömän rekryterades så tidigt som 1565 för att hjälpa Sverige, dock utan lyckat resultat, i det nordiska sjuårskriget mot Danmark och Polen. Skaparen av Sveriges imperium under trettioåriga kriget, kung Gustaf II Adolf, hade flera skotska officerare som fältmarskalk Alexander Leslie – som senare blev chef för skotska styrkor under inbördeskriget – som kvalificerade medarbetare. Ett undantag var markisen av Hamilton, då de 6000 man han medförde praktiskt taget allaq omkom av svält och sjukdomar 1634. Sir James Spens av Wormiston tjänstgjorde både hos kung Karl IX och kung Gustaf II Adolf, liksom diplomaten Alexander Erskine och senare under samma sekel den “ärlige och redbare” advokaten Walter Greig.
Många andra betydande skottar slog sig ner i Sverige, som Jacobus Robertson från Straun, som blev kunglig läkare, men senare även kom att verka bland Stockholms övriga invånare.Men hans egen son Adolf mördade sin fru. Mer nyttiga för Sverige blev karriärerna för Colquhons/Gahns vars vetenskapliga arbete bidrog till att utveckla kopparbrytning och smältverk i Falun. Senare generationer av släkten kom att producera vitriol (kopparsulfat) och svavel ur spillvattnet från gruvorna och smältverken i Falun. De införde även vaccinationen till Sverige. Många andra skotska läkare blev betydelsefulla här.
Patrik Leyel kom tillsammans med två bröder till Sverige, och familjen bidrog värdefullt med att utveckla järn- och silvergruvor i Hammarby och Reliefers (?). Thomas Cunninghams far hade emigrerat från Creil till Stockholm, och den unge Thomas ansågs vara ett vetenskapligt geni för hans arbete med att framställa krut och skjutvapen vid mitten av 1700-talet.